|
| |||
 Uppdaterad: 2004-04-25  |
| GRUPP 1 - HÅLLBARHET O MILJÖ I gruppen deltog: Dag Johansson, Karlstads kommun (gruppledare) Michael Bergman, Hedemora kommun Richard Biel,Solna Stad Helene Henriksson, Hässelby Stadsdelsförvaltning Micaela Lavonius, Nacka kommun Lotta Lehmanm, White arkitekter Kyrö B Mattsson, Halmstads kommun Mikael Wennergren, Trollhättans kommun Aila Vuorio-Strid, Stockholms stad SBK Gruppen konstaterade att rubriken "Hållbarhet o miljö" är ett stort begrepp. Man ställde sig frågan om PBL hjälper eller stjälper strävandena mot god miljö och ett hållbart samhälle. Utan att hitta entydiga svar. Gruppen delades i två läger huruvida PBL är ett tidsenligt instrument eller inte. Man var dock enig i gruppen om att PBL ofta är ett hinder i strävandena efter integrering, det blir oftast funktionsuppdelning. "Bokstavsanvändandet" hade gruppen också olika meningar om. Några ansåg att ett alltför ivrigt bruk av detta ledde just till funktionsuppdelning mm, medan andra ansåg att det är inte bokstäverna - planbestämmelserna som är hindret, utan snarare hur kommunen sas spelar på instrumentet. Gruppen konstaterade att PBL är gjord för industrisamhället - inte det mycket komplexa samhälle vi har idag. PBL är inte bra på att hantera detaljer i byggandet - exvis lägenhetsutformning som ju är en del av hållbarheten (hållbara lösningar över tiden). Gruppen diskuterade PBL och de 15 miljömålen: Man menade att det är bättre med en väg mot strategier än nedbrutna miljömål som dessutom är nedbrutna av länsstyrelserna. PBL sektoriserar och suboptimerar i stället för att hantera helheter! Totalbedömning enl PBL leder ofta till suboptimering. PBL och bilismen Parkering Funktionsintegrering Allt går inte med PBL! Övergripande regionala planinstrument finns ju. Dessa hanterar främst frågor om infrastruktur. Gruppen ställer frågan: "Vem styr över en sådan plan om den är frivillig?" GRUPP 2 - UTVECKLA PLANSYSTEMET I gruppen deltog: Kristina Littke, Stockholms stad SBK (gruppledare) Madeleine Brandin, Vellinge kommun Hans-GöranEdbom, Täby kommun Barbro Eklund, Motala kommun Göran Grimsell, Söderköpings kommun Lars Göran Håkansson, Botkyrka kommun Bengt Johansson, Norrköping kommun Carl Lignell, Carl Lignell KB Conny Olsson, Salems kommun Siv Reuterswärd, Östersunds kommun Anneli Sundin, Uppsala kommun Anders Tyllström, Göteborgs stad SBK Gunilla Wingne, Lerums kommun Ragnar Voigt, Västerås stad Gruppen delade upp sitt arbete i två delar: 1. PLANSYSTEMET Om ÖP: Eftersom processen före samråd är lång och ÖP inte är juridiskt bindande ansåg gruppen att man kan sammanföra samråd och utställning i ett skede. Processen blir mindre "tragglande". Om områdesbestämmelser: Har de inte stöd i ÖP kan de ges generösare användningssätt. Om enkelt planförfarande: Gruppen pekade på att det inte står någonstans i PBL om att enkelt planförfarande inte får användas om planen berör allmän platsmark! Därför bör man i lagtexten om enkelt planförfarande ändra till "förenligt med ÖP eller annat likvärdigt KF-beslut (exvis program antaget av KF)". För att betona ÖP:s "rullande" karaktär bör PBL göra det möjligt att göra tillägg till ÖP. Det faktum att det idag står i PBL att det endast får finnas en huvudman för allmän plats innebär en stor tröghet där det finns och bör finnas flera huvudmän. I PBL bör det därför föras in att det även är möjligt med delat huvudmannskap. En utvecklad ÖP ger en snabbare process! PBL bör stödja detta! Så är det inte idag. Gruppen skickade med en kommentar: PBL bör kunna ge kommunen möjligheter att i ÖP införa exvis bygglovregler inom begränsade områden. Gruppen ställde en avslutande fråga: Är det en myt att planprocessen är långsam? Man har inget svar. 2. LAGENS TILLÄMPNING Gruppen är mycket angelägen att påpeka hur viktig länsstyrelsernas roll är när PBL ska tillämpas! Gruppen ansåg att det bör finnas en "alternativ" Trädet-bok, dvs ett alternativ till "Boken om detaljplan och områdesbestämmelser"! Denna alternativa bok ska vara en idékatalog som innehåller beskrivningar och idéer om hur lagen syfte ska tolkas. MEN KRÄVER SNABBARE PRÖVNINGSPROCESSER! Gruppen ansåg att innehållet är det viktiga. Idag lägger vi för stor vikt vid processen! PBL bör göras mer förändringsanpassad, idag är den nyproduktionsanpassad. I ÖP bör man kunna förtydliga vad "detaljplanens syfte" för olika planområden. Då får man en mycket bättre grund att stå på när man hamnar i bedömning av mindre avvikelser i bygglovskeden. GRUPP 3 - FÖRENKLA PROCESSERNA I gruppen deltog: Claes Breitholtz, Claes Breitholtz AB (gruppledare) Sirpa Antti-Hilli, Lerums kommun Ola Edström, Upplands Bro kom. Ingemar Eriksson, Värmdö kommun Olle Forsgren, Umeå kommun Per Granlund, Arboga kommun Kjell Larsson, Lidköpings kommun Maria Lotz, Boverket Lisa Odelberg, Uppsala kommun Gunilla Selin, Luleå kommun Roger Stigsson, Linköping kommun Mats Wallén, Sollentuna kommun Ola Wikström, Västerås Stad Gruppens förde fram sina hjärtefrågor: -Bygga bra stad! -Lokala byggnadsordningar! -Information! Information! Information! Ett utomordentligt verktyg i informationsarbetet är alla de sofistikerade digitala hjälpmedel som finns och som utvecklas alltmer! Gruppen ser ett problem med alltmer snåla resurser contra en fördjupad demokrati. De demokratiska processerna kostar pengar! Claes Breitholtz' sammanfattande bild av gruppdiskussionen I Claes Breitholtz' sammanfattande bild av gruppdiskussionen II De många riksintressen contra snabb handläggning: Här är ytterligare en konflikt som måste hanteras. Gruppen menade att det bör finnas ett mellansteg mellan detaljplan och ÖP som är bindande. De statliga sektorsintressena är betungande för kommunerna. Gruppen ställde frågan om hur man ska klara av demokratiaspekten och begreppet "mindre avvikelse i planens syfte" för att kunna göra detta instrument mera användningsbart och så att det närmar sig den gamla dispensen. GRUPP 4 - SKÖNHET OCH VARSAMHET I gruppen deltog: Elisabeth Ehrlén, Uppsala kommun (gruppledare) Biljana Dakovic, Karlskoga kommun Anita Edlund, Sundsvall kommun Cecilia Granström, Stockholms Stad SBK Jan Hehrne, Katrineholms kommun Marianne Kjellander, Stockholms Stad SBK Urve Lepasoon, Boverket Christer Liljemark, Malmö Stad Ola Ljungman, Alingsås kommun Martin Norvenius, Göteborgs Stad SBK Britt-Marie Salmén, Stockholms Stad GFK Björn Sjölund, Sala kommun Carin Stenberg, Stockholms Stad SBK Maria Ågren, Göteborgs Stad SBK Gruppen ansåg att PBL är otillräcklig för att ha som instrument att bevaka de "mjuka" värden som består av skönhet och varsamhet. Eftersom de är så subjektiva och föremål för individuella tolkningar är avvägningsfrågorna svåra. Begreppen "varsamhet och förvanskning" måste förtydligas, så att kommunerna får något att hålla sig till. Gruppen ansåg att uppdelningen i bygglov o bygganmälan är ett problem och dessutom ett pedagogiskt problem som det är svårt att kommunicera. PBL:s relation till Arbetsmiljölag, hyreslagen, miljömålen och "Martin Timell-syndromet" måste vi arbeta med! Vidare ansåg gruppen att "Friggeboreglerna" måste ses över! Dessa bygglovbefriade småbyggnader bidrar starkt till förfulningen av speciellt tätt bebyggda områden med små tomter. Gruppen ställde frågan om det är klokt att ha samma lagrum för nyproduktion och ändringar? Det är ofta ett problem med olika toleransnivåer i olika kommuner och Länsstyrelser: "Varför går det bra där och inte här?" Inte minst utifrån kan detta upplevas som om myndigheterna "skjuter från höften". Gruppen anser att sanktionssystemet, dvs kap 10 PBL, måste ses över. Speciellt är systemet när man inte följer beslutad kontrollplan undermåligt. För att med tyngd kunna hävda skönhetsaspekterna behövs det fungerande stadsarkitektfunktioner i kommunerna. Gruppen ansåg vidare att PBL 3:1 är bra, men måste förtydligas! Tolkningen av paragrafen är problemet och svårigheten. Lovplikten måste utökas och förtydligas, dvs PBL 8:1. Gränserna mellan enskilda och allmänna intressen måste förtydligas! Gruppen ansåg att PBL-utredningen bör belysa sakägarbegreppet. Dessutom menade gruppen att det är osäkert vem som egentligen bevakar allmänintresset i en överklagandesituation. Det måste tillskapas resurser i kommunerna för att planlägga för t ex utökad lovplikt och arbeta med policies och riktlinjer, information och kunskapsspridning. PBL-kommittén bör vara tydlig i ett budskap om detta till kommunpolitiker. GRUPP 5 - BÄTTRE KVALITETSKONTROLL I gruppen deltog: Leif Sjögren, Linköping kommun (gruppledare) Lennart Dahlberg, Lerum kommun Elisabeth Du Bois-Runesten, Botkyrka kommun Leif Johannesson, Riksantikvariatämbetet Ylva Larsson, Ylva Larsson Arkitektkontor Staffan Lidholm, Kalmar kommun Ingmar Lönngren, Stockholms Stad SBK Kjell Sundström, Stockholms Stad SBK Åsa Swan, Göteborgs Stad SBK Robert Werner, Skurups kommun Leif Sjögren redovisade vad gruppen kommit fram till och delade upp arbetet i två delar: 1. BRISTER: Gruppen konstaterade att det i kommunerna i dag finns en dålig kontroll av: - Varsamhet - Tillgänglighet - Lämplighet - Gestaltning - Av att bygglov följs Systemet belastas dessutom av de dåliga sanktionsmöjligheterna. Byggherren tar inte fullt ansvar för sin kontroll. Fristående kontrollinstitut saknas. PBL har tydliggjort ansvaret och man tror att det räcker med detta. Ett sjukt system har lett till en sjuk marknad. 2. IDÉER: Gruppen lanserade ett flertal idéer: - Användningstillstånd i stället för användningsförbud? I stället för att meddela användningsförbud borde kommunen lämna ett tillstånd om att byggnaden får användas för det ändamål den är avsedd för. - Fristående privata kontrollinstitut, exvis klassningssällskap, banker och försäkringsbolag borde kunna fylla en sådan roll. - Klassning skulle kunna bli en förutsättning för kredit och försäkring för den aktuella byggnaden. Detta system skulle också kunna bli ett byggherreincitament för kvalitet. - Det måste komma till stånd ett bättre samarbete mellan bygglov och bygganmälan i kommunerna. Att kraven i bygganmälanskedet kommer in mycket tidigare än idag är mycket viktigt - Det måste bli ett tydligare krav i PBL på kontroll av: varsamhet, estetik och av att lov följs! GRUPP 6 - LOKAL ANPASSNING AV PBL I gruppen deltog: Ingalis Morfeldt (gruppledare) Arne Arvidsson, Tierps kommun Tor Asbjörnsen, Gnosjö kommun Åsa Askergren, Göteborgs Stad SBK Brita Christiansen, Uppsala kommun Leila Ekman, Eda kommun Per-Anders Framgård, Botkyrka kommun Lars Grönberg, Gotlands kommun Menna Hagstroem, Uppsala kommun Anna Maria Häggblom, Gävle kommun Bengt-Åke Johansson, Karlskoga kommun Karl Gustav Larsson, Lerums kommun Kerstin Palmqvist, Eskilstuna kommun Göran O Sundell, Ludvika kommun Gruppen hade som synes deltagare från olika kommuner med helt olika förutsättningar. Man konstaterade tidigt att det finns behov av andra och olika bestämmelser i PBL för avfolkningskommuner och tillväxtkommuner inkl expl/komp kn. I den lilla kommunen handlar det ofta om att fånga tillfället i flykten, dvs när etableringar visar intresse. Detta leder ofta till ad hoclösningar. En plangenomförandetid värd namnet: upphäv alla planer efter 30 år! Detta ger ett incitament för moderna planer! En översiktplan som är juridiskt bindande med regler för ökad eller minskad bygglovplikt för olika geografiska områden i kommunen. Eller andra planinstrument exvis lokala byggnadsordningar istf dp. Gruppen ansåg att planer som kommuner upprättar måste upprättas på kommunens villkor - inte på länsstyrelsernas. Säkerställandet av riksintressen har gått för långt. Det gäller också att se till innehållet i planen och inte till formalia i första hand. Det måste finnas en möjlighet för kommunerna att med PBL som stöd kunna ha en flexibel hantering av strandskyddet. Strandskyddet ska alltså föras över till PBL istället. Som det är idag är strandskyddslagen en storstadslag. För glesbygdskommunerna är strandskyddslagen ett hinder för utveckling! Kontrollsystemet med kvalitetsansvariga är anpassat efter de stora byggena. Det bör för de små projekten finnas ett system med lokalkännedom i stället för riksbehörighet. Denna möjlighet finns inte idag och detta är ofta ett hinder för de små byggarna med de små projekten. Antecknat av Rune Elofsson |