|
| |||
 Uppdaterad: 2010-07-23 |
| Rasmus Waern, Stockholms universitet Finns det en nordisk arkitektur? "Nordisk arkitektur är hus byggda i Norden, oavsett var arkitekten kommer från. Det är det politiska klimat i vilket husen tillkommit som avgör" Så beskrev Antti Nousjoki från finländska ALA sina erfarenheter av att arbeta i Norden, och så inledde Rasmus Waern sin föreläsning.. Han exemplifierade hur det politiska klimatet kommer till uttryck genom att visa de nordiska paviljongerna från kommande världsutställning i Shanghai, likväl som paviljonger från tidigare världsutställningar. Ett annat område där det där man kan tala om en särskild nordisk arkitektur är kyrkobyggnader från storhetstiden i mitten av förra seklet, en tradition som fortfarande är stark i Finland och Danmark. Också småhusbyggandet med stort inslag av självbyggeri eller av prefabricering visar på en nordisk tradition i arkitekturen. De stora konserthusbyggena visar på en borgerlig stadskultur som finns kvar i Danmark och Norge.Vid tävlingar när ambitionerna höjs vidgas kretsen, men det leder inte alltid till en större dramatik. Resultatet kan vara att konkurrera med en bättre förståelse av platsen och förutsättningarna. Sökandet efter nationella särdrag i arkitekturen har spelat ut sin roll -Norden söker inte en specifik arkitektur. Men här finns en formbildande natur, vars ljus och klimat ger särskilda ingångar. Här finns också en formbildande kultur, ett samhälle som knutit byggandet till välfärdsstaten på ett unikt konsekvent sätt. I ett utomnordiskt perspektiv framstår Norden som ett bålverk mot arkitekturens okritiska kommersialisering. Olov Schultz, Boverket Lagar och styrning i Norden Olov Schultz gick igenom plan- och bygglagstiftning, plansystem och reglering av byggandet i de nordiska länderna. Plansystemen länderna emellan uppvisar stora likheter, men det finns i våra grannländer ett större statligt inflytande/styrning. Inför ändringar i det svenska systemet är det vanligt att hämta idéer och förslag från andra länder, främst Norge och Danmark. Om vi följer det mönstret framöver kan vi kanske vänta oss att kommunernas expropriationsmöjligheter tas bort, vilket har skett i Danmark. Ilmari Heinonen, Jakobstad, Finland Stadsplanearkitekt i Finland Ilmari Heinonen, en färgstark arkitekt från Jakobstad, bjöd på en odyssé över stadens historia, framväxt och förutsättningar. Jakobstad som är en anlagd rutnätsstad med låg träbebyggelse från empiren i centrum. Kring centrum finns tydliga årsringar från olika epoker i stadsbyggandet. Staden är kringbyggd av kranskommuner, och det har uppstått ett starkt behov av samordning mellan kommunerna och en regional planering. I Finland står stads- och regionplaneringen inför en rad utmaningar: energipolitiken, demografiska förändringar, klimatförändringar, kommunsammanslagningar, ekonomiska utsikter och globalisering. Man har problem med kompetensförsörjning, återväxt och rekrytering till planerarkåren. Ilmari Heinonen frågade om planeraryrket - som karriär - kan konkurrera om unga arkitekters hjärtan? Eller är stadsplaneraryrket för de flesta bara en "second best choice"? Ilmar ställde också en fråga från de finska planläggningschefernas rådplägningsmöte: Utreder man för mycket? Blir det tid över för planeringen? och svarade: Ja. Nej. Håkan Sandhagen, Christensen & Co Arkitekter A/S, Danmark Svensk arkitekt i Köpenhamn Håkan Sandhagen inledde med att förklara att det är bättre att vara arkitekt i Danmark! Han utvecklade sitt svar med att det är en självklarhet för danska arkitekter att arkitekten bestämmer. Arkitekter har rollen som processledare, och finns med på ett självklart sätt under hela byggtiden. Med exempel från Christensen & Co's uppdrag visade Håkan Sandhagen på hur man arbetar med energi- och volymsnåla lösningar med människors mötesplatser i centrum. Förslagen omfattar främst byggnader för olika offentliga beställare i Sverige och andra länder. Man använder sig av uthållighet, klimatanpassning, energikrav och dagsljusanvänding som kreativa drivkrafter. Idéerna har förverkligats i Green Lighthouse för Köpenhamns universitet, en byggnad som också kan ses i senaste Arkitekten. Sigridur Sigthorsdottir, Basalt Arkitektar, Island Arkitekt på Island Vulkanaskan gjorde att Sigridur Sigthorsdottir fick stanna på Island, men deltagarna fick njuta av hennes vackra bilder från Blå Lagunen och SPA-anläggningen, SPA-hotellet och hälsokliniken. Den speciella naturen med dramatik, mystik och lavastensfält kommer till uttryck även i anläggningar och byggnader. Men isländska arkitekter har det svårt efter den ekonomiska krisen - arbetslösheten bland arkitekter är uppe i 40 %. Men tidsperioden ger plats för öppen diskussion om utvecklingen inom yrket och på en revidering av Reykjaviks stadsplanering. Hilde Nygaard, Kongsvinger, Norge Byutveckling i Kongsvinger Hilde Nygaard berättade om arbetet med stads- och samhällsutveckling i Kongsvinger. Ett arbete som har lett till att alla nu är engagerade av stadsutveckling. Hur kom man dit? Genom breda processer med centrumplan och kommunplan, och genom en ny rådman (kommunchef) med stort fokus på stads- och samhällsutveckling. Kommunplaner i Norge består av både en strategisk samhällsdel och en markanvändningsinriktad arealdel. En rad olika aktiviteter genomfördes för att engagera medborgarna i planeringen. Man genomförde en bred och offentlig debatt för att skapa en gemensam bild av utmaningar och möjligheter för Kongsvinger. En provokativ debattör som satte en cancerdiagnos på staden utmanade invånarna och fick dem att engagera sig i "behandlingen " Det sista steget har varit att gå till handling med fysiska åtgärder i stadsmiljön, marknadsföring, samarbete och kulturella aktiviteter. Processen med att ta fram kommunplan och centrumplan har lett fram till det viktigaste för Kongsvinger - framtidstro. Lars Sundström, Arkitektgruppen GKAK Gränsöverskridande arkitektur Lars Sundström berättade om sina erfarenheter av att arbeta med och för samiska beställare, ett gränsöverskridande arbete som inte varit så mycket av en transport som en syntes. Den samiska kulturen och närvaron ska tas till vara och komma till uttryck i arkitektur och stadsbyggande, och på så sätt skapa ett mervärde med intelligens och design. Lars Sundström visade exempel på både brist på samisk närvaro i Kiruna och på projekt med gränsöverskridande mellan svensk/norsk och samisk kultur. Detaljer, funktioner, rumsligheter och byggnader med ett ursprung i landskapet och traditionen, och som stödjer levnadssätt och sociala strukturer i det samiska samhället. Thorkild Green, Århus, Danmark Tendenser i byudviklingen og arkitekturen i Danmark Thorkild Green inledde med att redovisa tendenser i dansk stadsutveckling: städerna glesas ut och tar mer mark i anspråk, och allt fler bor i städer. Frihet och individualitet uttrycks i småhus, som rullar ut urbaniseringen som en matta över Danmark. Som en svar på det pågår i Århus ett antal projekt för att förtäta staden, och att omvandla gamla hamn,- industri- och järnvägsområden till blandstäder med goda bostäder. Spektakulära projekt med höga hus och djärva former finns med bland idéerna. För att klara kommunikationerna i den täta staden satsar man på moderna spårvagnar. För att förtäta ett miljonprogramsområde har Århus ordnat en tävling, som visar på radikalt olika sätt att förhålla sig till förtätning. Man har också tagit fram en höghus-politik med förslag på var man kan tillåta höga hus och var man inte kommer att tillåta hus med tanke på bevarandevärden. Man har också strävat efter att identifiera platser där höga hus kan ha ett särskilt värde. Det är kulturen och den kulturella identiteten som bär ett samhälle, och det är vad som en gång finns kvar när allt annat sköljts bort. Staffan Carenholm och Katarina Nilsson, Sveriges Arkitekter Arkitektur och politik i Sverige och Norden Staffan Carenholm och Katarina Nilsson gav en översikt över de nordiska ländernas arkitekturpolitiska program. Det ligger i tiden att ta fram arkitekturpolitiska program, både nationellt och lokalt. Sverige har ett handlingsprogram från 90-talet, Framtidsformer. Sveriges Arkitekter har i sin skrift Arkitektur och Politik vidareutvecklat och konkretiserat handlingsprogrammet, och efterlyser en nationell arkitekturpolitik. Skriften finns att beställa hos Sveriges Arkitekter. Dag Johansson, SSF Tillitsutskottet Konfliktlösning för hållbart samhällsbyggande Tillitsutskottet inom Sveriges Stadsarkitektförening arbetar med frågan om konflikter med olika allmänna sektorsintressen, och hur dessa ibland kan omöjliggöra hållbara och attraktiva lösningar för samhället och staden. Dag Johansson rapporterade om utskottets arbete, och om den enkätundersökning som föreningen har genomfört för att få in belysande exempel. Utskottet kommer nu att gå vidare med en analys som kommer att presenteras under hösten, möjligen i samband med Växjösamtalet. Dagen avslutades sedvanligt med årsmöte och eftersits med fortsatta diskussioner om den nordiska arkitekturen, och likheter och skillnader i villkoren mellan länderna. Dessutom avhandlades en rad andra intressant spörsmål oss arkitekter emellan. |